Intryck

Minneapolisminnen - Kulturhistorisk axplockning från qvarnstaden vid Mississippi

Ungkarlar utan åtaganden återvände till bedrägeribrev

Svensk-Österbottniska Samfundet r. Samfundet för­ verkligar sitt syfte genom att understöda studier och forskning samt litterär och konstnärlig verksamhet. Svensk­Österbottniska Samfundets grundare, konsul Harry Schauman, bildade år en stiftelse i syfte att stödja samfundet. Förutom det bidrag Harry Schaumans Stiftelse årligen ställer till samfundets förfogande delar samfun­ det ut medel ur egna eller förvaltade fonder. I Dansminnen. Ungdomsdanserna i Österbo ­tal förenas två projekt i ett.

SENARE DELEN.

Föredrogs, men bordlädes åter andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 4. Mot avgörande företogs statsutskottets utlåtande, nr , i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bekämpande av arbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner. Uti en till riksdagen avlåten, den 18 mars dagtecknad proposition, nr , vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, hade Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden förut samma dag, föreslagit riksdagen att mot bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig enhetlighet med av departementschefen angivna grunder, mirakel femte huvudtiteln för budgetåret — allokera ett extra reservationsanslag av 5,, kronor. I samband härmed hade utskottet mot behandling förehaft dels de likalydande motionerna nr inom första kammaren av herr Möller m.

Minneapolisminnen - Kulturhistorisk axplockning från qvarnstaden vid Mississippi

Förut några år sen fick fotografen Peter Gullers och jag i uppdrag bruten en annonsbyrå att producera ett mängd historiska skyltar avsedda att sättas opp i Stockholm. Det blev omkring stycken. Ärendet skulle behandlas i Stadshuset samt där drogs det i långbänk samt till slut tröttnade annonsbyrån. En andel av materialet använde Peter och mig senare till en bok om Stockholms torg, men här publiceras nu orginaltexterna. De har redan tidigare legat gällande bloggen, men det här är ett snyggare och mera lättläst version tillsammans alla å-, ä- och ö-prickar gällande plats. Tyvärr har jag inte dom bilder som bildtexterna syftar på — men många har jag fått  vigga av Peter — och flera skall det bli. De färglagda orden är klickbara länkar till ytterligare läsning Det här är en lättläst och lärorik Stockholmskrönika med vars hjälp var samt en kan komponera sina stadsvandringar.

Just another WordPress weblog

Ansats till kritisk framställning av vissa punkter i engelsk rått angående råttsförhållandet emellan hyresvärd och hyresgästl. Man torde ej kunna påstå, att den engelska hyresrätten i allmänhet är mera tillfredsställande ännu den svenska, särskilt icke att den på ett för oss efterföl— jansvärt sätt tillgodoser hyresgästernas intressen gent emot en alltför domi- nerande maktställning å hyresvärdarnes sida. Väl är det riktig, att man små— ningom, framför allting efter den genom reformbillen ibörjan bruten —talet åstadkomna demokratiseringen brutit mot gångna tiders uppfattning — enligt vilken legogivaren landlord hade rätt att utan märklig egentliga inskränk— ningar få utnyttja legotagarens tenant behovssituation för att betinga sig fördelaktiga kontraktsvillkor på legotagarens bekostnad — och slagit in på en legislatur eller rättstillämpning med tendenser att eftersträva utjämna för- hållandet mellan legogivare samt legotagare genom att för den framtid lätta det tryck, som utövats bruten den förre. Härvid är emellertid att märka, att sådana tendenser till legotagares förmån framför allt gjort sig aktuell på det område av förhållandena emellan landlord och tenant, som motsvarar, ej vår hyresrätt, utan arrenderätt. Men fortsättningsvis kan ju också om den svenska icke blott arrenderätten utan även hyresrätten sägas, att den på sistone, särskilt under den gångna delen av aktuell sekel, utvecklats i för hyresgäst fördelaktig riktning.

SENARE DELEN.

Isa Whitney, bror till numera avlidne teologie doktor Elias Whitney, rektor vid högre allmänna läroverket i St. George, varenda mycket begiven på att röka opium. Han förvärvade sig denna vana, inneha jag trott mig förstå, redan såsom student; han hade läst De Quinceys beskrivning på sina drömmar och drömmar och tog sig för att tappa opiedroppar på sin tobak i intention att framkalla samma verkan. Liksom mången annan före honom fann han, att det är lättare skaffa sig ett ovana än att bli den kvitt, och under flere år var han en slav under den hemska lasten och ett föremål för släktingars samt vänners fasa och medlidande. Jag kan, när jag vill, se honom förut mig, där han med gulblekt, uppsvällt ansikte, sänkta ögonlock och små, nålfina pupiller satt hopkrupen i sin karmstol — en fullständig ruin av ett god och ädel man. En afton — det var i juni — ringde det på min dörrklocka approximativt vid den tid, då man börjar kväva sina första gäspningar och ideligen ser på klockan. Jag reste jag ur min halvliggande ställning, och grimas hustru lät med en liten affär av otålighet sitt arbete sjunka ned i knät. Jag suckade, ty mig var nyss hemkommen och jag hade haft en mer än vanligt besvärlig och ansträngande dag.

Leave a Reply